tisdag 5 oktober 2010

Lata amerikaner (är vi allihopa, allihopa, allihopa)

Som jag har berättat om förr har vår resa från "gud vad lata alla är här" till "fy vad skönt det är med complimentary valet" inte direkt varit en lång en.

I början skrattade vi gott åt mäklare som skakade på huvudet när vi tyckte att det var gångavstånd mellan lägenheten och Sumits kontor. Det är ett par kilometer och tar kanske 20 minuter att gå. Men vi har bara gjort det en gång vardera. OK. Det har varit för varmt egentligen hittils, så det kanske inte är så konstigt. Och det finns faktiskt inte trottoarer och bra gångväg hela vägen. Men det har lika mycket att göra med att alternativet är så enkelt. Bilen bor i ett garage två våningar ner (med hiss såklart), precis under vår lägenhet och alltså precis intill hissen. Det tar kanske 5 minuter att köra till Sumits kontor. På kontoret har Sumit garage med hiss upp till receptionen. Man behöver aldrig bli blöt om det regnar eller svettig när det är varmt. Det är för smidigt helt enkelt.

Allt i Buckhead ligger 5 minuter med bil från oss. Utanför varje mall eller mataffär eller restaurang har de gratis parkering och gott om platser. Det är egentligen bara hos vår OB, på sjukhuset där vi tar våra prenatal classes och hos barnläkaren som vi har fått betala dyr parkering. Där det inte finns bra parkering finns det valet parkering och det är inte sällan complimentary det med.

Så det har blivit att vi tar bilen snarare än går när det är biokväll på Phipps Plaza på gång. Phipps ligger bokstavligen mindre än ett kvarter från oss - vi ser in i garaget där vi parkerar från vårt köksfönster. Detsamma gäller till Bluepointe som ligger på andra sidan Phipps - där har de ju billig valet so why walk? Till Target som också ligger på andra sidan Phipps är det kanske inte så konstigt att vi tar bilen eftersom man oftast kommer ut därifrån med ett flak vattenflaskor eller liknande.

Vid Target finns också en Publix. Men när vi upptäckte att vi inte hade så mycket att göra middag av i torsdags så valde vi att åka till Bricktops, en trevlig resto vid Sumits kontor (complimentary valet!), for dinner istället för att ta oss till Publix och handla . Vi handlade faktiskt på vägen hem, men ändå.

Lata har vi onekligen blivit. I helgen frågade sig Sumit: "Why walk when you can drive?". Men det är samtidigt på något sätt vitsen med det här lilla livet. Atlanta är inte för oss (i alla fall inte än) en stad med supermycket charm och karaktär som vi kommer att sakna på det sätt vi saknar Stockholm när vi flyttar härifrån. Men livet här är otroligt smidigt och skönt och bara väldigt väldigt lätt. Och det är nog precis rätt tid för oss att ha det så så vi passar på och njuter och tar vara på det sköna och smidiga så mycket det går. För snart kommer livet bli lite mer logistiskt komplext!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar